Det här är till min underbara pojkvän!
När du flyttade hit för nått år sen, kännde jag dig inte alls.
Du började på vår skola, åkte samma buss som mig och vi började prata mer och mer.
I år var det bäst!
Vi började sitta bredvid varan i bussen nästan varje dag, och
du höll armen om mig. Jag blev varm i hela kroppen för jag hade gått
och blivit kär i dig, jag började gilla dig mer och mer, vi smsade
med varan nästan varje dag och skrev massvis med hjärtan.
Tillslut sa jag till mig själv ,
-det är verkligen han jag gillar!
Jag tänkte på dig varje dag och många av mina vänner sa att dom trodde du
gillade mig även i bussen sa dom de när du satt bredvid, du blev
lika generad som jag, även om jag inte visste om det va sant eller inte
efter som du inte sa nånting då.
Och plötsligt en dag -12 okt 2011- efter att jag hoppat av bussen och det
bara va du och min kompis som var kvar., så ringde hon och frågade om
hon fick säga till dig att jag gillade dig så blev jag jätte chockad!
visste verkligen inte vad jag skulle säga, men jag frågade varför och blablabla
då sa hon att du gillade mig och då du, jag blev helt tokigt och trodde henne inte
alls men sen hörde jag dig i bakgunden som skriker "VEM PRATAR DU MED?, NEJ DU FÅR INTE SÄGA DE!"
och då började jag tro på henne, några minuter senare smsade jag
dig och frågade om det var sant att du gillade mig, och du svarade
"ja, det är sant" mitt hjärta började slå fortare och jag visste verkligen inte
vad jag skulle säga eller så, vi började skriva om det där och sen sa jag
typ "eftersom båda gillar varandra, vad ska hända nu?"
också lite vidare...
plötsligt var vi tillsammans, vi ändrade relationsstatus på Facebook och alla börjar
skriva till mig och fråga vem och hur det gick till, jag svarade alla och det va sjukt jobbigt!
aja det va värt de allafall.
Vi blev tillsammans på ett komplicerat och konstigt sätt men jag är hur jävla lycklig som helst.
Det jag ville säga med denna text det är att jag verkligen ÄLSKAR dig!
Det här är till min underbara pojkvän!
När du flyttade hit för nått år sen, kännde jag dig inte alls.
Du började på vår skola, åkte samma buss som mig och vi började prata mer och mer.
I år var det bäst!
Vi började sitta bredvid varan i bussen nästan varje dag, och
du höll armen om mig. Jag blev varm i hela kroppen för jag hade gått
och blivit kär i dig, jag började gilla dig mer och mer, vi smsade
med varan nästan varje dag och skrev massvis med hjärtan.
Tillslut sa jag till mig själv ,
-det är verkligen han jag gillar!
Jag tänkte på dig varje dag och många av mina vänner sa att dom trodde du
gillade mig även i bussen sa dom de när du satt bredvid, du blev
lika generad som jag, även om jag inte visste om det va sant eller inte
efter som du inte sa nånting då.
Och plötsligt en dag -12 okt 2011- efter att jag hoppat av bussen och det
bara va du och min kompis som var kvar., så ringde hon och frågade om
hon fick säga till dig att jag gillade dig så blev jag jätte chockad!
visste verkligen inte vad jag skulle säga, men jag frågade varför och blablabla
då sa hon att du gillade mig och då du, jag blev helt tokigt och trodde henne inte
alls men sen hörde jag dig i bakgunden som skriker "VEM PRATAR DU MED?, NEJ DU FÅR INTE SÄGA DE!"
och då började jag tro på henne, några minuter senare smsade jag
dig och frågade om det var sant att du gillade mig, och du svarade
"ja, det är sant" mitt hjärta började slå fortare och jag visste verkligen inte
vad jag skulle säga eller så, vi började skriva om det där och sen sa jag
typ "eftersom båda gillar varandra, vad ska hända nu?"
också lite vidare...
plötsligt var vi tillsammans, vi ändrade relationsstatus på Facebook och alla börjar
skriva till mig och fråga vem och hur det gick till, jag svarade alla och det va sjukt jobbigt!
aja det va värt de allafall.
Vi blev tillsammans på ett komplicerat och konstigt sätt men jag är hur jävla lycklig som helst.
Det jag ville säga med denna text det är att jag verkligen ÄLSKAR dig!

/Sandra


Namn:
Kom ihåg mig

E-postadress:

Hemsida:

Skriv här:

stafoto.blogg.se ♥
RSS 2.0